lägger ner ,

Gråten i halsen som aldrig försvinner
tårarna rinner på grund utav svaren som man aldrig finner.
Förflutna tar över och smärtan finns kvar.
Mina ögon har tårar som inte kan falla
Ytan den lever men själen den blöder
Samvetet ströp Mig och jag fick nog,
kärleken bara försvann verkligheten dog
Varför valda gud, att sätta mig på denna jord?
Smärtan är total och jag tänker självmord
Men ingen ser mig, ingen fattar vad jag ber om
Jag lägger ner , jag pallar inge mera
Jag lägger ner, varför ska jag leva ?

Men snälla kan ni lova att tända ett ljus på min grav
så lovar jag er att aldrig ställa nå mera krav
Och kärleken som aldrig lever och döden jag väntar
Känns bara så tomt finns för mycket som jag saknar

Jag skakar när jag tänker på vad som hände
Kärleken är över men sveken tar aldrig slut

Är jag för evigt dömd, när tar det slut?